en bra början

möttes av pompa och ståt då jag klev in i hangaren, den stora lobbyn innan receptionen i radiohuset i morse. livemusik pumpades ut ur stora högtalare. det bjöds på semlor, mackor och kaffe.

var detta universums sätt att be om ursäkt för min skitdag igår? eller var det kanske en hyllning i ära av min norrlandspatriotism?

mackan var god i alla fall.

förresten! bokade resa till peking i morse. bara så där. 29 mars - 18 april besöker jag folkrepubliken. jojo!

smutsiga tv-bekännelser

jag har redan tidigare erlänt min förkärlek till dåliga tv-serier. jag kan inte låta bli att se på serier så som cops, the hills och the city då tillfälle bjuds. tyvärr matar mtv.com mitt tillsynes omättliga behov av hjärndödande tv-underhållning. senast i två relationsdraman hostade av paris hilton och brody jenner.

paris hilton’s my new bff (best friends forever). i ett av de första programmen sätts den riktiga vänskapen på prov. deltagarna ska stylas om. de som vägrar, till exempel den asiatiska tjejen som inte är peppad på en platinablond page, litar uppenbarligen inte på paris omdöme. som tur var gör tjejen bot för sin synd och låter paris bleka året på henne. hon får stanna, för den här gången. vem skulle inte bli upprörd om ens barbie helt plötsligt började säga ifrån när man vill klippa hennes hår?

brody jenner, känd som ex-pojkvän, numera bästa killkompis till the hills-stjärnan lauren conrad har även han en relationsdokusåpa. efter spencer pratt's svek behöver brody nu en ny kompis att dryga ut sitt killgäng med. ett killgäng som redan består av sleazy-t och frankie.

i inledningen förklaras hur ett manligt, heterosexuellt bromantiskt vänskapsförhållande fungerar mellan två män. brody förklarar att detta är en relation mellan en kille och hans go-to-guy.

wikipedia: a bromance or "man-crush" is a close but non-sexual relationship between two men.


programmen bygger på samma koncept. att stjärnan ska hitta en ny vän att inkorporera i sitt lyxliv, men upplägget är helt väsenskilt.

temat i den manliga relationsjakten är vattenlekar och all annan aktivitet som innebär att man får bära badshorts och solglasögon. i den kvinnliga är shopping och utseende det som driver programmet framåt. i bromance tyck syftet vara att hitta en ny pajas för killgänget att skratta åt. det märks till exempel i uppdragen som till exempel består i våghalsiga bmx-luftfärder och boxningsmatcher med en mc-knutte. det gäller att ”seperate the men from the boys.”

i my new bff är ett uppdrag att styla paris vid en fotosession. vinnaren är den som får paris att se snyggast ut. ett annat är att se självsäker ut på scen när de dansar can can i glittriga bikinis.

den heterosexuella normativiteten stör mig, likväl som shopping-, utseende-, och se mig, bekräfta mig-hysterin

men.jag.kan.inte.sluta.titta. vad är det som fascinerar mig så med skräp-tv? varför fick jag denna fetisch? är det för att vi saknade allt vad parabol och kabel-tv innan 1990-talets sista år? är jag avundsjuk för att det inte är jag i rutan? eller är min hjärna en sådan intelektuell högborg att jag behöver paus från mina egna tankar med lättsam underhållning? samtidigt tål jag inte melodifestivalen. ekvationen går inte ihop. min bekymmersrynka blir större och mina ögon allt mer fyrkantiga. måste se vidare.

en sån där dag

Missade jag nåt i kalendern i morse?

Nej. Jag förstår inte.

Jag har tittat noga, men jag hittar verkligen inte var det står att detta är internationella hata-åsa-dagen. Blev avbruten 10 gånger på ett möte idag och gick därifrån med huvudvärk och utan större gehör för mina idéer. Fick sedan ingen kärlek från TV4 då jag snällt ringde och bad om ett klipp till ett kommande program.

På bussen på väg hem råkar jag, då jag ska släppa fram en kvinna som sitter bredvid mig, stöta till en dam med min höft, varfpå hennes kommentar med snorkig ton blir:

- Jag ska faktiskt också av, så du behöver inte trängas.

Jag blir alltid lika chockad, överrumplad och förvånad då folk lägger spydiga kommentarer till mig, i alla fall då jag är av uppfattningen att jag inte förtjänar dem. Istället för att säga något var jag tyst. Men när jag kom in genom dörren (alltså typ 30 min efter det hela utspelat sig) kom jag på vad jag borde ha sagt.

- Ursäkta mig, tanten, men jag är från norrland – these are child bearing hips. De är skapta såhär för att kunna avla fram många små arbetare. Det är heller ingen slup att mina bröst inte rymms i a-kupor, så ursäkta om de skuffas. Vid karga vintrar, då skörden varit mager ska dessa mata 10-12 barn. Ty det är tack vare oss uppe i norr, där människor hoppar av gymnasiet och skiter i högskolan för att istället satsa helhjärtat på familj, barn och skoteråkning som Sverige inte stagnerar. Det är tack vare vårt barnafödande som det här landet inte helt ligger på minus i populationsutveckling. Inte tack vare ert stockholmska barnafödande som tydligen kräver l0-15 latte i veckan per utspressad bebis på valfritt hippt kafé som kräver att man blockerar hela stället med specialvagnar med en liten vit cirkel på och slafsar omkring med ekologiskt odlade och rättvist pressade persikor.

Så ursäkta om min jättehöft stötte i dig, men det är denna jättehöft som kommer bära de barn som med sina skattepengar kommer betala vården för dig när du dreglar bort på ett ålderdomshem om 20 år. Utan norrland stannar Sverige!

Det. Hade jag velat säga till tanten. Istället satte jag mig ner igen, var tyst och tänkte att det var ju inte ens jag som skulle kliva av.

bilder från praktiken

titta vad jag hitta! i p3-korridoren där även lantz och nordegren huserar finns minnet av när umeå var popstad kvar.












ibland får man nytta av kunskaperna man intog under tiden på dagis. här i form av kungamemory med mjölkbönder som annika lantz och roger wilson spelade i tisdagens lantz i p1.







ljuva sveriges radioutsikt

konstdebatten nug-gats i klassen

med anledningen av nugs examinationsarbete vid konstfack har än en gång debatten om graffitits vara eller inte vara blossat upp. och än en gång frågar sig konstkännare och lekmän "är graffiti konst eller inte?" sverker lenas skriver idag i dn kultur under rubriken nöjesindustrin snor knepen. han jämför dagens konstärer med 60-talets situationister.

Det mest prestigefyllda en målare kunnat göra sedan graffitins barndom är en ”whole-car”. Detta är numera ett vedertaget grepp inom reklamindustrin, då företag låter måla hela tunnelbanetåg i Stockholm med produktreklam. Även detta tar förstås viss plats i det offentliga rummet, på medborgarnas bekostnad. Reklammålningarna med efterföljande sanering betalas som bekant av en liten obligatorisk avgift som företagen tar ut i priset på sina varor. Nästan som skatt. Man kan bli kränkt för mindre.

läs artikeln i sin helhet här.

kolla daniel diaz blogg. mer känd i mina öron som ikaroz från graffiticrewt norrlands guld och hans inlägg i nug-debatten.

vad ska bebisen heta?

lägg in ditt och din partners namn (funkar enast vid heterosexuellt parförhållande, dock) och låt namngeneratorn visa vad ert barn ska heta.

detta kan fördriva många minuter, believe me!

namngenerator

organismen är produktiv

organism 12 har under den senaste tiden spottat ut en hel del nytt material för gratis nedladdning. senast på listan är blåsningen.producerat och choppat av vapendragaren dj large.

från de sista orden på den magnifika petar på döda saker med pinnar kommer textraden som ligger till grund för denna nya låt:

du är blåst, känner du vinden i håret ingen förstår dej, du får mitt finger medans jag springer ifrån dej.

ladda hem eller lyssna här: organism 12 - blåsningen (prod. dj large).
johan hellqvists blogg: kalla mej ågren

organism släpper snart mixtapet bill & bull med skånske rapparen öris (t.r.). ett mixtape som även gästas av roffe ruff.

smakprov finner du här öris & ågren - finskor och paraply